hindsight

Some blogs are better than others. Some blogs' bloggers are better than other blogs' bloggers.

söndag 28 juni 2009

 

Michael Jackson: 1958-2009

Tidernas störste artist har avlidit.
     Michael Jackson var en musikalisk förenare; han gjorde musik som alla kunde uppskatta på ett sätt som ingen annan hade gjort tidigare. Elvis var för kontroversiell för många på sin tid. Beatles och Stones var för en mestadels vit publik. Prince var för många alltför knasig. Madonnas musik tilltalade långt ifrån alla. ABBA blev en symbol för kommersialism och kapitalism, ett öde de delar med dagens Britney Spears och Justin Timberlake. Michael undvek samtliga av dessa fällor, något som främst bevisas av Thriller, världens mest sålda album av flera anledningar.
     Till att börja med gick det inte att anklaga Michael för att vara en kapitalismens marionett eftersom han kom från en fattig bakgrund och hade fel hudfärg, han sprängde tvärtom många barriärer och föreställningar, bland annat var han den förste svarte artisten att spelas på MTV. Det faktum att han skrev några av sina allra finaste alster ("Bille Jean", "The Way You Make Me Feel") helt på egen hand förstärkte den känsla av genuinitet som omgav honom. När Off The Wall släpptes var den trots sitt helgjutna sound, enorma driv och klockrena låtar inte något som föll alla i smaken. Trots att det lät popigt var musiken ändå tydligt rotad i soul och funk, svart musik. Med Thriller skapade Michael och producenten Quincy Jones ett album som var en blandning av stilen på Off The Wall ("Baby Be Mine"), feta rockriff ("Beat It"), samt slicka ("Human Nature") och vackra ("The Lady In My Life") ballader. Därtill fanns ett spår med Paul McCartney för den lite mesigare publiken samt en av världens mest perfekta låtar: "Billie Jean". Här fanns något alla tyckte om utan att plattan kändes varken inställsam eller spretig (något Bad inte lyckades lika väl med). Det är en ordentlig bedrift som både visar på den dynamiska duons skicklighet som låtskrivare och deras fingertoppskänsla för marknadsföring, något som även demonstrerades i hur de spred bisarra rykten om hur Michael sov i syrgastält med elefantmannens skelett vid sin sida. Anledningarna till att Thriller är världens mest sålda album är många och att det blev så banbrytande allmängiltigt är kanske Michael Jacksons största bedrift.
     Den enorma talang som Michael hade, inte bara som låtskrivare och sångare utan också som dansare och entertainer gör honom till ett av vår tids största genier. Gränsen mellan genialitet och galenskap är dock hårfin, och Michaels besatthet med sin egen skönhet och ungdom, hans oförmåga att ha normala äktenskap samt hans dragning till småpojkar gjorde honom till en av världens mest hånade människor. När man tänker på "Wacko Jacko" idag är det lätt för många att glömma att han berövades sin barndom och själv utsattes för övergrepp av sin far. Personligen tvivlar jag inte på att många av anklagelserna som riktades mot honom var sanna, men han förtjänade en mer nyanserad behandling. Att han för dagens ungdom mest är en pedofil och en clown är talade och tragiskt. I slutändan måste man alltid separera konsten och konstnären, Michaels privatliv får inte förhindra lyssnarens njutning.
     Jag och många med mig blev otroligt chockade och ledsna när nyheten kom. Särskilt bittert är det eftersom Michael inte hann genomföra sina sista konserter, något som hade kunnat ge honom något slags upprättelse. Istället var det sista musikaliska som släpptes i Micheals namn den onödiga 25-årsjubileumsutgåvan av Thriller med tillhörande våldtäkter på de klassiska låtarna (undantaget Akons version av "Wanna Be Startin' Somethin'"). Ingen hade väl saknat Will.I.Am om han hade sparkat hinken i torsdags? Nåja, traditionsenligt gör kvällstidningarna som förnedrade den levande Michael en helomvändning och hyllar honom nu, så han kanske blir ett gott minne hos många trots allt. Synd bara att han aldrig själv får uppleva det.
     Michael Jackson var en sann konstnär och visionär som har skänkt miljontals människor lycka genom sina odödliga låtar. Hans inflytande på modern popmusik är ofattbar, både på enskilda artister och på popmusikens klimat som helhet. Ta bara som exempel: Utan Michael, hur hade då discon låtit på senare år? Och housen sen? Och electrohousen efter det? Och vad sjutton hade vi gjort utan electrohouse?

Att Michael verkligen var störst demonstreras effektivt av detta klipp från Dangerous-turnén. Han står helt still i en minut och tar därefter av sig solglasögonen. Varpå skriken höjs ett par tonsteg.


Här är Michael på toppen av sin karriär. Thriller har just släppts och hela Motown-eliten blir fullkomligt bortblåst av "Billie Jean" och Michaels otroliga föreställning.

Etiketter:


Kommentarer:
Yeah, ni är tillbaks då har jag nått att smygläsa på jobbet.
 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]





<< Startsida

Arkiv

januari 2009   februari 2009   mars 2009   april 2009   juni 2009  

This page is powered by Blogger. Isn't yours?

Prenumerera på Inlägg [Atom]