hindsight

HEALTH, som tillsammans med No Age och Mae Shi med flera utgjorde den under framförallt förra året uppmärksammade scenen kring Los Angeles-klubben The Smell, har släppt den första singeln från den kommande uppföljaren till 2007 års självbetitlade album. Och den är jävligt bra. HEALTHs första album var kanske inte alltid lysande, men att den konstnärliga visionen var huggen i sten blev man som lyssnare varse om redan efter att ha blivit slagen i huvudet ett par gånger av inledande "Heaven". Vansinnesvrål, ångestfylld sång, oväsen och skoningslöst misshandlade pukor. De e de som ger power. Det allra bästa var kanske hur skräckartat spänd man blev som lyssnare, undrandes när nästa utbrott skulle komma.
     "Med en större budget kommer större konstnärlig frihet och den tid som krävs för att till fullo realisera och koncentrera musiken." minns jag att jag tänkte. "HEALTH ror hem det här på nästa album, det lär bli en riktig höjdare!" Jag ägnade aldrig en sekund åt möjligheten att de skulle byta riktning. Men "Die Slow" är på många sätt annorlunda. Framförallt är oväsenattackerna borta, ersatta med en tydlig låtstruktur och ett dansigt beat. Faktum är att "Die Slow" låter mer som något från remixplattan HEALTH//DISCO än något från debuten. Jag möter den med exalterad besvikelse. "Vart fasen e nojset?" är min första tanke, men den försvinner snart. Ljudbilden är ömsom hård, ömsom mjuk, rytmen är enorm, och även om det är ett steg i fel riktning egentligen behåller bandet sin identitet. Ändå maler tanken på, mest på grund av de malplacerade förväntningarna. "Jag skulle ju få den ultimata noise-post-metalplattan! Varför svek ni mig?"
     Nu är ju inte den första singeln nödvändigtvis representativ för hela skivan, så mycket kan ju ändras till dess. Men oavsett i vilken riktning HEALTH väljer är en sak väldigt tydlig. Om det kommande albumets låtmaterial är i klass med "Die Slow" är det ett av årets bästa.

Etiketter: HEALTH