hindsight

Inte är det bara urverken som ska korrigeras nu när det är sommartid, nä, det är dags att skruva upp sommarnivån på iPoden likaså. Bort med monotoni och ambient (men Brian Eno får stanna, som vanligt), och in med Jakob Hellman, The Byrds och The Mars Volta (min lilla guilty pleasure).
     Just vad det gäller Jakob Hellman, så vill jag passa på att rekommendera dennes låt "Vintern dör", vars titel minst sagt är kongenial med årstiden. Länge har jag väntat på att lyssna på denna pärla till vårvind, vars svala 80-talsproduktion inte kunde smickra den mer. Den har de flesta åttiotalselementen: plastpiano, en ansenlig diskant, samt harmoniserade, lätt distade, gitarrslingor som flyger in i tonikan likt fredsduvor. Finns det något bättre? Hellman sjunger oklanderligt sin starkaste melodi, med ord som känns befriande raka och trivsamma. "För solen lyser utanför och skuggor målar mönster och vintern dör" - inte bara är han orädd inför triviala ord, utan härligt vardagligt och opretentiöst, nästan barnsligt, sjunger han "och" onödigt många gånger (polysyndes!), vilket bara får mig att än mer vilja omfamna den här musiken, som romantiserar det vardagliga livet på ett fantastiskt vis.
     Jakob Hellman målar en träsked så att vi mänskor anar Gud, han möter livets makter vapenlös. Precis som man ska göra när det ljusnar.

Etiketter: Jakob Hellman, Mars Volta, The Byrds