Some blogs are better than others. Some blogs' bloggers are better than other blogs' bloggers.

Under 1996 tog allas vår techno-nestor Richie Hawtin paus från arbetet under sina andra alias och påbörjade under namnet Concept 1 ett av hans mest minimalistiska projekt. Han släppte under detta år tolv stycken tolvtumsvinyler, en för varje månad. De var strikt limiterade, något som gjorde att även de mest fanatiska fansen fick väldigt svårt att skaffa en komplett samling. Två år senare släpptes dock
96:CD, som samlade femton av låtarna från Concept 1-projektet i CD-format; en samling som är utsökt lämpad för studier. Minimalismen är extrem, även för vana Plastikman-lyssnare: Ett par trummor kan ibland vara det ända som utgör en låt på över tio minuter där mönstret bara förändras betonings- eller effektmässigt och de många kortare mellanspels-spåren utgörs enbart av gåtfulla små ljud, ofta knappt hörbara.
Med denna starka återhållsamhet i åtanke är musiken påfallande stämningsfull och atmosfärisk. Det ligger något förutom det maskinella något hypnotiskt över repetiviteten och det finns en illvillighet som gör musiken härligt ödslig och ogästvänlig, trots att Hawtin är betydligt mer subtil i det avseendet än exempelvis kollegorna Aphex Twin och Venetian Snares. Allt är inte fantastiskt, men monotonin och kontinuiteten gör ändå
96:CD till en passande ljudmatta för studiesyften, särskilt då för matematik och naturvetenskapliga ämnen med tanke på de reduktionistiska och mekaniska dragen.
Etiketter: Richie Hawtin, Studiemusik
Skicka en kommentar